Martin Stenmarck Presskonferens

Först när vi träffade Martin ville han inte prata med oss då han var rädd för att utsättas för svåra schlagerfrågor igen. Efter att ha fått reda på att han klarade duellen hyfsat och att han bara var två poäng efter Linda Bengtzing ställde han glatt upp på en liten intervju.

 

Hur stor schlagernörd är du? 

–  Jag är jättedålig på just schlagerfrågor. Jag tycker att det är kul att titta och det är extremt underhållande, men jag kommer inte ihåg någonting. Så är det bara, jag är ingen Björn Kjellman.

Vad är tanken med låten som du ställer upp med i år och hur skiljer den sig från dina tidigare bidrag i Melodifestivalen? Vad vill du utveckla?

– Jag har blivit äldre, mognare och jag vill gå hand i hand med det. Det här är någon slags ”Memory lane” för mig och brorsan. Det är en stor, klassisk låt och det hymlar vi inte om. Vi älskade det när vi var små och vill få in Mauro,  Peter LeMarc och Eva Dahlgren. De har påverkat oss så mycket under vår uppväxt så det här är en liten tillbakablick som är väldigt härlig att sjunga.

Den kanske betyder lite mer än vad de tidigare låtarna har gjort?

– Nja, jag tycker att ”När änglarna går hem” var stark, men den var inte lika direkt som den här. Den behövde man lyssna på några gånger. Den här, den är vad den är från början.  ”Las Vegas” var mer show och då ville jag göra det.

Har du utvecklats åt det bättre?

– Nej, inte bättre, men det är tre helt olika stilar så det finns ingen likhet. Lägger man de tre låtarna bredvid varandra  så tänker man ”Vad är det för lirare?”.

VIlken stil känner du dig mest bekväm med?

– Om jag ska skala ner vad som är det viktigaste är alltid musiken och sången. ”Du tar mig tillbaks” känner jag mig otroligt bekväm med, men sen har jag ju sjukt svårt för att stå still. Jag står så mycket still i det här numret. Jag får gå på ett ställe, vända mig lite och då ser man hur det börjar glimma i ögonen och jag tänker ”Yes! Jag får gå!”

 

Intervju av Emma Hellgren

Foto: Lars Kristian Stensrud

Kommentera