Vår reporter Einar rapporterar om alla de fans som är här och var på plats i Kiev utanför arenan i International Exhibition hall inför den första semifinalen i Eurovision 2017. 

Entusiasmen bland fansen inför semifinal 2 är stor. Vid entrén kan man finna fans viftande med och ibland insvepta i sina respektive länders flaggor. Det jag kanske saknar detta år är de fantasifulla kostymeringarna från tidigare årgångar av Eurovision. Kostymeringarna detta år är mer återhållsamma, kanske beroende på den rigida säkerhetskontrollen. Dock gick för min del säkerhetskontrollen relativt snabbt. Jag börjar vänja mig. Det onormala har blivit normalt.

Utan att ha gjort någon statiskt undersökning kan jag med stor säkerhet slå fast att den inhemska ukrainska befolkningen dominerar bland besökarna. Överallt kan man se små och stora ukrainska blågula flaggor. Alona från Kiev ville besöka Eurovision förra gången den begavs sig i Kiev år 2005, men födde då sin son, som nu är med i kväll 12 år gammal. Alona har också tagit med sin syster, dottersyster och systers man. Hon gör sitt yttersta för att förklara sin historia för mig på sin knappa engelska.

Flera av dem som har rest hit från andra länder har anknytning till Ukraina. Jasna från Australien som ikväll besöker semifinal 2 med sin dotter är gift med en man med rötter i Ukraina, som tyvärr inte kan närvara på kvällens föreställning för han passar familjens övriga tre barn. De har allesammans flugit hela vägen från Australien.

Bland de hitresta nationerna tillhör den isländska hejarklacken bland de mer ögoninfallande med sina blåvitröda korsflaggor. Procentuellt – Islands befolkning räknar blott drygt 300.000 – torde det inte var något annat land som är bättre representerat. Bland andra länder som märks är ett supportergäng från Grekland som frenetiskt viftar med sina blåvita korsflaggor. Flera av fansen är riktiga veteraner i Eurovisionssammanhang. Antti från Helsingfors är på sitt elfte Eurovision och Anu från Esbo är på sitt trettonde Eurovision. Svenskan Katerina, som är på sitt elfte Eurovision, bor i Versailles utanför Paris, men är medlem i isländska fanklubben, därför att den är så ”jättetrevlig” och för att hennes vänner från Danmark och Norge också är med där.

Också länder som överhuvudtaget inte deltar i tävlingen är representerade av fans. Efter tävlingen finner jag en ung man sittande på golvet insvept i en jättelik venezuelansk flagga. Han är övertygad om att han är den enda här i kväll från Venezuela. Han jobbar som engelsklärare i Bakur i Azerbaijan, och det är därifrån han har rest till Kiev.

Alla har naturligtvis sin favorit ikväll. Sverige är bland de länder som av flera nämns bland favoriterna.  Beträffande hela Eurovision är Italien det land som flest håller som sin favorit.

Kommentera